Jag har ännu inte bloggat om terrordåden i Norge, som skedde för en vecka sedan. Tycker så klart att det är fruktansvärt och skrämmande. Har följt nyheterna och läst historierna om de som klarade sig, och de som inte gjorde det. 

Det här dådet skapade stora rubriker över hela världen. I USA drog dom några förhastade slutsatser och antog att det var islamister som utfört det hela, innan ens Norge visste vem det var. Hittade denna videon från The Colbert Report på en annan blogg. 

Jag har verkligen ingenting att skriva, ingenting att prata om, ingenting att säga. Min hjärna är bara helt tom. Känns som att jag inte ens tänker längre. Bara sitter och stirrar ut i tomma intet. Kan det verkligen vara så? Om någon frågar "vad tänker du på" är mitt svar "ingenting, ingenting alls". Är det normalt? Är det ens möjligt?

Det finns vissa personer som jag kan snacka med hur lätt som helst. Sen finns det andra som jag knappt vet vad jag ska säga till. Det kvittar om jag känner dom bra eller inte, det har inte med det att göra. Jag vet inte varför, men på nått konstigt vänster så är det så.

Känns som att min hjärna blivit trögare på senaste tiden. Min kropp tröttare. Jag är så jävla seeeeg hela tiden. Vill inte göra nått med mitt liv heller. It's a dead end =)  

Usch och fy. Känner absolut inte för att jobba imorgon. Det ska ju tydligen regna också. L o v e l y. Denna helgen har mest gått åt till att vila och chilla. Det har ju åskat och regnat en del så jag har ju inte precis fått skuldkänslor för att jag stannat inne.

När jag kollar vädret så går jag in på dmi.dk, den danska motsvarigheten till smhi. Litar mer på dem, faktiskt. (bara en liten sidenote eftersom att jag inte har något intressantare att skriva just nu)


Igår hade jag en konstig dröm. Det var en man som dödade mig genom att skjuta mig i huvudet och sen på något sätt sög han ut min kunskap genom ett stort hål i huvudet. Men det var inte för att jag var smart utan för att jag hade läst Death Note, och han ville åt L's kunskap. I drömmen var jag en kille, och min flickvän blev också mördad. Hennes kunskap blev också utsugen (hahah, låter fint va?) men det var för att hon var smart på riktigt. 
Lite Heroes känsla på den drömmen. Tror faktiskt det var Sylar som mördade oss. (Hälften av er fattar nada av det jag skrivit va?)

Jag tycker det är ganska intressant med drömmar, men oftast tråkigt att lyssna på andras. Ibland kan det vara kul men det beror på, om dom drömt om mig eller inte ;) hohojaja...

Brukar ni också ha drömmar där ni inte ens är med? Där det bara är som en film som ni ser på? Brukar ni drömma att ni är andra personer, typ en kille/tjej eller en kändis? 


Hmm... synd att jag inte har en stor blogg, hade varit intressant att läsa folks svar =)

Nä, nu ska jag ut på en promenad med Zeldish och sen försöka sova lite. 

såhär mycket blixtrade det igår