Hon ropade upp mitt namn, sa "rum nummer fem". Jag satte mig i stolen. Jag fick en fin haklapp. Och då ser jag den. Nålen. En sekund senare känner jag den genomborra min kind. En halv sekund till och jag märker hur giftet sprider sig, från kinden till tungan, till läppen, till halsen.
    Jag undrar lite varför jag får bedövning i kinden, när det är framtanden som ska fixas.
    Hon börjar borra i en kindtand. Jag kollar i reflektionen i hennes förstoringsglasögon. Hon borrar i en tand jag inte ens har hål i. Jaja, shit the same. Den såg ändå ful ut innan.